Starka poängplockare i Finnkampen

Vi fick till slut tre aktiva till start under Finnkampshelgen i Tammerfors efter att Andreas Kramer, som var tänkt att dubblera 400 m och 800 m samma dag, fick kasta in handduken på grund av halsont.

Christiansson upp som U22-trea och nia genom tiderna
Både Sara Christiansson och Vidar Johansson sprang under fredagen och gjorde båda viktiga insatser för Sverige. Sara sprang 5000 m och sprang tillsammans med svenskorna Lisa Havell och Linn Nilsson. Här hade Finland också Alicia Vainio, som Sara spurtslagit på Nordiska U23-mästerskapen och Sandra Eriksson som bor i Sverige och har svensk tränare.

Vainio tog kommandot direkt och drog riktigt fort från start för att sedan lugna ned sig lite. Efter ytterligare något ryck låg tjejerna ihop efter några varv med Vainio som den som stod för farthållningen. Egentligen hände inte så mycket för ens 700 m kvar då Sara fick okej att börja röra sig framåt. Löpningen hade så långt sett väldigt väldigt bra ut och man hade passerat 4000 m på 12.48, d.v.s det var upplagt för att hon skulle slå sitt personliga rekord på 15.52 med en bra avslutning. Och en bra avslutning blev det! Näst sista varvet gick på 70 sekunder trots att det dröjt en bit in på varvet innan det börjat gå fort. Sara ledde fram till 200 m kvar då Linn Nilsson, som vunnit SM på sträckan, passerade henne och knappt 100 m senare kom även Sandra Eriksson förbi. Sandra kunde passera även Linn men Sara fortsatte bra på slutet och kunde precis ta sig förbi Linn med en hundradels marginal och slutade därmed som bästa svenska.
Tiden blev strålande 15:43.63 efter att sista 800 m gått på 2.16! Det är givetvis också en indikation på att Sara har ännu snabbare tider i kroppen redan nu om hon kan avsluta så snabbt. Trots det så går hon upp som fyra i U23-statistiken i år och utav de som får springa U23-EM nästa år så är det bara, inte helt omeriterade Konstanze Klosterhalfen och Alina Reh, båda från Tyskland, som sprungit snabbare. Det är tight där bakom då Sara med sitt personliga rekord med 9 sekunder klättrar från plats 6 till plats 3 på den listan. Sara gick med sitt lopp även in som 9:a i Sverige genom tiderna, något som får anses vara en vass bedrift för en 21-åring och efter vila skall det bli intressant med både terräng och inte minst med förberedelser inför nästa år då U23-EM alltså avgörs i Gävle.

Vass avslutning av Vidar
Vidar Johansson hade en bra start på säsongen med personligt rekord i första lopp på 3000 m hinder i favoritloppet i belgiska Oordegem. Han var kanske i ännu bättre form i mitten av juni där han gjorde ett riktigt bra hinderpass men en vad har krånglat under sommaren och gjort att han en period inte kunde träna för fullt. Det fick till följd att formen gick ned men från början av augusti har både vaden och formen vänt och han avslutade nu säsongen med en klart godkänd kamp mot Finland.

Finländaren Topi Raitanen är en kille som vi legat på läger tillsammans med och som är en riktigt bra kille även på sidan av banan och han har också haft en väldigt fin säsong med bland annat EM-final på hinder. Han var inget att göra åt på förhand så fokus låg på de två andra finnarna som sprungit bra på slutet av säsongen och där den ene slagit ett bra personligt rekord på 5000 m under augusti månad. Vidar kunde smyga med bra långt in vid sargen vilket var planenligt och öppningen i loppet var en bit över 3.00 första 1000 m att jämföra med SM som gick drygt tio sekunder snabbare. Den typen av lopp brukar passa en spurtstark Vidar bra som nu också på det sista varvet kunde gå upp som trea, en position han skulle hålla hela vägen in. Tiden skrevs till 8:56.28 vilket ändå får vara klart godkänt med tanke på den långsamma inledningen. Sommaren har givit viktigt data inför kommande år vilket kommer göra det lättare att få till ett bra upplägg för honom. Givetvis är A och O, liksom för alla andra, att hålla sig friska och hela. Annars funkar det aldrig på det sättet vi vill.

Sara Christiansson skulle på söndagen debutera på 10 000 m. Sara kommer lite mer underifrån och har persat på 1500 m i två lopp i år trots att det har blivit sololopp. Hon har också gått framåt på 800 m med två perslopp där också samtidigt som vi har data på att hon uthållighetsmässigt ligger bättre till än i både våras och förra hösten då hon blev nordisk mästarinna i terränglöpning. 10 000 m var dock något nytt och trots en långsam del på det första varvet så kunde hon springa under 34 minuter redan i första loppet med 33:54.55. Känslan var att hon inte var riktigt lika fräsch som första dagen och här fick hon också ge sig mot Linn Nilsson som hon sprang större delen av loppet tillsammans med. En klart godkänd debut på sträckan ändå även om det nog kommer dröja några år innan det möjligtvis kan bli en favoritsträcka. 1500 m och 5000 m känns som bra fokussträckor så länge där potentialen på 5000 m kan bli väldigt bra i framtiden om alla delar kan fortsätta utvecklas. Inomhus är det 3000 m som gäller, en sträcka som även passar Vidar ypperligt och både Sara och Vidar har sprungit tider på sträckan som är strax över de internationella kvalgränserna till inomhus-EM – de svenska kvalgränserna förväntas komma under hösten.
 
Andreas Kramer skulle vara vår tredje deltagare men tyvärr satte halsont stopp för en mycket intressant dubblering på 400 m och 800 m samma dag – vilket också var tänkt att verka som ett bra pass inför tävling i Zagreb på tisdagen. Vi har haft tanke på att få in ett 400 m lopp under säsongen men det har inte riktigt passat, så när Karin Torneklint frågade om Andreas kunde tänka sig att springa var det enkelt att tacka ja då det passade bra i planeringen också. Andreas halsont var sedan bättre dagen efter och i skrivande stund så sitter vi på planet ner till Zagreb. Hur vida det blir start på tisdag är inte helt bestämt utan det är ett beslut som lär dröja till tisdagen. Andreas har också IAAF Continental Cup som avgörs i Ostrava på lördag innan det är dags att stänga igen butiken för den här säsongen. Vad som än händer så har säsongen, som så klart toppas med EM-silvret i Berlin, varit väldigt bra. Men den riktiga supertiden har han inte fått möjlighet att springa ännu. Hur upplägget på EM-loppet blev med ett sista varv på 51.6 och ändå tangering av hans personbästa visar på det och han har sprungit många lopp på 1.45 vilket är en klar förbättring mot förra året. Han har just nu de sex snabbaste tiderna i Sverige någonsin varav fem av loppen har kommit i år och alltså varit mellan 1:45.03 och 1:45.38.
 
Gaël De Coninck har också haft ett fint år med en medalj på UEM som topp. På 800 m har hon radat upp åtta lopp mellan 2:05.82 och 2:08.20, något som hon lyckades en gång med utomhus 2017 och en gång inomhus 2018 då hon sprang på 2:05.43 och satte nytt svenskt juniorrekord. Under UEM var hon i riktigt bra form och trots 400 m i mitten av loppet i finalen som gick riktigt långsamt så var hon bara 3 tiondelar från sin bästa tid utomhus. Likt Kramer, som vid sitt första JEM 2015 i Eskilstuna, har hon således sprungit snabbare inomhus än utomhus i år men båda två har varit i bättre form än inomhus vid sina utomhusmästerskap där de haft säsongens stora formtopp.

De Coninck fick nu inte springa favoritsträckan 800 m utan placerades på 1500 m under ungdomsfinnkampen. Duktiga finskan Nathalie Blomqvist, som också sprang för Finland i seniorkampen, var klar favorit med både bättre personbästa och en sjunde plats i bagaget från UEM. Gaël hade nog kunnat springa rätt bra på 1500 m i början av säsongen men 800 m har hela tiden varit fokus och det har inte passat att göra något lopp på 1500 m då vi ville tävla mindre i början på säsongen i år än förra året då hon tvingades jaga bra tider för att kunna få välja sträcka på ungdoms-OS men också kvala in på 1500 m som back-up. På det sättet vi spetsar till hennes form så släpper vi en hel del på uthålligheten för att riktigt speeda henne något som fungerar riktigt bra (för skojs skull kan nämnas att Sara Christiansson mer eller mindre är henne totala motsats, mer eller mindre även när hon skall springa fort på 800 m). Även om Gaël efter en lugn vecka efter UEM jobbat med en del grund så blir det inte samma upplägg och fokus som under en höst. Trots det kunde hon springa sin snabbaste säsongsöppning någonsin med 4:32.06. Det syns att det saknas en bra motor just nu men när man har haft sitt fokus på ett mästerskap i början av juli så går det heller inte förvänta sig så mycket annat.

Hennes bästa lopp under helgen kom istället några timmar senare när hon skulle springa sista sträckan för flicklaget på 4x400 m. Trots ett lopp i benen gjorde hon en riktigt grym sträcka där hon växlade i knapp ledning men bara rann ifrån till en solklar seger med fem sekunders marginal. Hennes sträcktid på 55.1 var stafettens klart snabbaste. Hon har, trots att vi inte kör någon form av ”traditionell 400 m träning”, utvecklats fint på den sträckan i år och har en fin och spännande kombination av snabbhet och uthållighet inför framtiden där det väger över till den förstas fördel just nu, men där den andra går att jobba på länge under karriären. Vi jobbar hela tiden med det parallellt vilket jag personligen tror är väldigt viktigt. Man skall minnas att Gaël redan som 15-åring sprang i Sveriges lag på terräng-NM, då tillsammans med Sara Christiansson som hade börjat ta sina första steg mot hennes nuvarande jag. Förhoppningsvis får vi se Gaël på lite terrängbanor nu under hösten!

Gaëls medverkan innebar att det här var sjunde året i rad som vi hade en deltagare med på ungdomsfinnkampen. Rekordet ligger på sex deltagare men de tre senaste åren har vi bara haft en deltagare med per år. Då skall det nämnas att vi i princip inte har haft några aktiva i 99-01 i de årskullarna förutom just Linnea Smalström (2016) och Gaël De Coninck (2017-2018). Annats är det i de årskullarna som kommer nu där vi i alla fall har fått jobba med aktiva mer eller mindre från grunden under ett antal år och där det finns aktiva som absolut har stor potential att springa landskamp.

Text: Per Skoog
Foto: Per Skoog (1) Deca Text & Bild (2,3,4)