Gaëls UEM-brons: Race report

Gaël De Coninck spurtade hem en bronsmedalj på ungdoms-EM i Győr på lördagkvällen på 800 m. Med tiden 2:06.14 var hon 9 hundradelar från silvermedaljösen Sophie O'Sullivan från Irland. Brittiskan Keely Hodginskon vann på 2:04.84.

Gaël tävlade för andra året i rad i ett mästerskap i Győr. För ett år sedan tog hon silver på EYOF - också då på 800 m. Just Storbritannien var faktiskt inte med då men här på ett ungdoms-EM fanns så klart alla på plats. Just den här årgången är också stark internationellt vilket vi återkommer till.

Försöken gick ganska smidigt. För ett år sedan var Gaël i täten 1520 m av totalt 1600 m under mästerskapet. Dessvärre var det då de sista 80 metrarna som hon fick släppa förbi sig en polska. Polskan var för övrigt inte med nu - det finns inga resultat utomhus på henne under 2018. Under försöksloppet var Gaël kanske lite väl ute i vida spår men kunde i alla fall säkert ta sig fram på slutet och ta en säker finalplats tillsammans med sin fransyska vän Naïs Racasan som Gaël under helgen skulle springa varje lopp med. 2:12.17 blev tiden i försöken för Gaël i ett lopp där hon hade full kontroll.

Det lugna försökskoppet fick till följd att kroppen kändes helt bra till semifinalen. Inför försöksloppen hade vi fått till en liten omseedning då man hade gjort en väldigt märklig seedning som innebar att 4:e och 5:e personen i heatet hade 2 sekunder bättre tider än i det på förhand enklaste heatet. Semifinalheatet var också det tightaste på förhand. Ukrianskan Zhulzhyk tog hand om ledningen och Gaël kunde placera sig utvändigt om henne. Det var ett av de scenarion vi var förberedda på. Dels så var Zhulzhyk tidsmässigt utanför en av de två platserna till finalen och dels så hade hon i sitt perslopp gått solo på de ukrainska juniormästerskapen - ett lopp hon vunnit med sex sekunder. Gaël bara låg med utanför. Fyra personer var loss med 150 meter kvar och Gaël tryckte då till och kunde glida ifrån till seger i heatet på nya mästerskapsrekord 2:06.51.  Racasan tog den andra säkra finalplatsen men både Zhulzhyks 2:07.61 och polska Lachowskas 2:07.66 skulle räcka att gå vidare till final på tid då detta, det andra heatet, var det snabbaste semifinalheatet.

Gaël sa också efter detta semifinalheat att det hade känts bra och att om någon hade kommit upp och hotat så hade hon kunna sätta in en växel till.

Finalen hade en klar favorit i brittiskan Keely Hodginson. Brittiskan som löpt på 2:04.26 i år hade kontrollerat sina lopp från spets och det var det klart troligaste scenariot också i finalen. Efter lite youtubande var det klart att hon hade en bra avslutning samtidigt och gillade att gå loppen ganska jämnt. Så vi visste att för att kunna utmana hennes krävdes det ett perfekt lopp och lite tur.
Keely och Gael öppnade också klart snabbast med 29.2 första 200 m. De fick därmed de positioner som de båda ville ha. Tempot bedarrade på den andra 200-ingen så att de passerade 400 m på 62.1. Tempot höll sig sedan konstant den tredje 200-ingen. Upp mot 600 m började irländska O'Sullivan röra på sig något som Gaël upptäckte lite för sent. Hon kom förbi i ingången till kurvan samtidigt som Hodgkinson gjorde sin manöver och Gaël fick ett litet stopp då irländskan gick in ganska tight. Gaël fick ligga bakom irländskan i kurvan och kunde på upploppet inte riktigt komma förbi samtidigt som hon ändå kunde hålla en starkt avslutande Racasan bakom sig.

Därmed blev det alltså en bronsmedalj. Man kan alltid resonera om hon hade kunnat göra annorlunda. Hade irländskan inte kommit hade Gaël nog helt klart kunna följa brittiskan bättre samtidigt som det säkerligen hade behövts ett yttre moment för att kunna slå henne denna dag. Springer man, som Hodgkinson gjorde, 2:04.84 på det sättet (där 200-ingarna i mitten sjunker så mycket) så har man nog en reell kapacitet på minst 1-2 sekunder bättre. Att Gaël med sin bronstid 2:06.14 springer bara några tiondelar över sitt utepers (där hon hade en 2.5 sekunder snabbare passertid på 600 m) och sju tiondelar från de 2:05.43 hon noterade när hon slog svenskt juniorrekord inomhus och tog silver på ISM tyder också på att hon har snabba tider i kroppen nu om hon skulle ställas i rent fartlopp. Något som också en del träning klart tytt på. Men mästerskap är mästerskap och tider kommer i andra hand där.

I veckan pågår JVM i Finland. Ett mästerskap där Gaël tidsmässigt klarat kvalgränsen men där Sverige inte skickar några yngre än 18 år (vilket jag inte har något att säga om). Nästa år avgörs ett JEM i Borås för U20 och där får också de som är födda 2000 vara med då de då är 19 år. Före Gaël i statistiken finns i dagsläget tre stycken aktiva födda 2000 där två av dem gått till final. Dels en schweisiska som slog till med nationella juniorrekordet 2:02.12 och dels två brittiskor på 2:03/2:04 Att årgången 2001 är stark (det skall tilläggas att Keely Hodginskon faktikst är född 2002) tydliggörs också av att statistikettan inför JVM, Sarah Healy valde att dubblera 1500 m och 3000 m på UEM och vann det och att tvåan inför, Barabora Malikova, valde 400 m som hon vann. Schlabas, Schweiz, passerade dem först nu när hon sänkte sitt PB med nästan två sekunder i semifinalen på JVM. UEM-generationen är alltså riktigt vassa och hade Gaël istället varit i den årgången som tävlade för två år sedan så hade ett guld varit betydligt enklare att ta. Alla i årets finalfält hade exempelvis bättre tid än treans personbästa efter den säsongen. Dock skall tilläggas att trean är den av medaljörerna för två år sedan som har bäst personbästa nu.

I mina ögon har Gaël växt enormt som mästerskapslöpare under den här veckan i Győr. Hon har visat att hon kan hantera lite olika typer av lopp och framförallt känt sig bekväm i andra typer av lopp än där hon ligger längst fram. För att kunna bli en duktig mästerskapslöpare så krävs det att hantera olika typer av lopp. Även om hon inte sätter alla grejer helt hundra (vilket inte är något jag räknar med heller) så har hon breddat sin repertoar vilket är något som hon absolut skall jobba vidare med framöver. Medalj är nice men just hanteringen av de här mästerskapet i stort är något jag är mest stolt över.

För Gaël väntar nu en liten lugnare period där hon först och främst skall ha en lugn vecka med bara jogg innan hon börjar träna lite mer grund för att göra ett antal lopp i slutet av säsongen.

Bannister Running är en löpgrupp i Göteborg med Per Skoog som huvudtränare. I den ingår aktiva från olika klubbar. De nämnda aktiva i artikeln har följande klubbtillhörighet.

Gaël De Coninck, Sävedalens AIK

Text: Per Skoog
Foto: Deca Text & Bild