Andreas Kramer sänkte sitt svenska rekord

Det har hunnit gå några dagar sedan Andreas Kramer förbättrade sitt svenska rekord på 800 m och sprang i mål som vinnare av ett högklassigt Karlstad GP. Exakt ett år sedan han slog svenskt rekord första gången kunde han förbättra det med 10 hundradelar ner till 1:45.03.

Om vi börjar från början. Loppet i Karlstad är speciellt eftersom att undertecknad sedan ett år tillbaka har ett uppdrag från IF Göta och Johan Engberg att jobba specifikt med medel/lång. Under de senaste tre upplagorna har Kramer gått från att ta en plats i finalen för två år sedan efter att ha åkt ur JVM-semin. Den gången var det egentligen inte tänkt att han skulle springa i Karlstad men Engberg bjöd in honom då vi dessutom fått något återbud precis på just 800 m. Han tackade och tog emot med att slå personbästa med 1:47.24 och bli femma.

Förra året kom han direkt till Karlstad som nybliven JEM-guldmedaljör samt att han tre dagar innan tagit sista chansen att kvala in till VM i London via 1:45.75. I Karlstad fick han med hjälpa av Harun Abda, samma löpare som nu harade i Monaco, chansen att slå det svenska rekordet efter att Harun stått för perfekt farthållning i 550 m.

Till Karlstad kom Kramer nu med två stycken lopp på 1:45.3. Jag har sagt det tidigare och jag säger det igen. Den här säsongen har inte gått ut på att jaga svenskar rekord utan snarare att göra han bättre och bättre förberedd inför på EM genom att han får erfarnenhet genom att springa på olika sätt. Ibland blir loppen taktiskt så som i Sollentuna och Madrid och ibland blir det bra fart från början.

Karlstad hade ett bra startfält och jag kan som arrangör se ett klart större intresse för 800 m loppet i år mot förra året. Mellan 1.45.6 och 1:46.7 har vi fått säga nej till ungefär 15 personer som tyvärr inte platsat i A-finalen. Vi har behövt säga nej till VM-medaljörer och i något fall (vilket så här i efterhand var berättigat) så har vi fått säga nej till löpare som kom in i Monaco. Vi har få platser till internationella löpare då vi bara har sex banor i Karlstad och därför är vi också noga med vilka som får plats. De flesta har visat bra form inte bara under säsongen utan också senare delen av säsongen.

Bäst på förhand var nu kenyanerna Cornelius Tuwei och Alfred Kipketer. Innan Monaco var Alfred Kipketer världssexa med sina 1:44.28 noterat i Tomblaine. Världslistorna ändrades dock först efter Monaco och sedan efter London. Tuwei sänkte sig från 1:44.91 ner till 1:43.82 i Monaco. Med fanns också Antoine Gakeme som vunnit ett lopp i Spanien i början av jul på 1:45.14 och efter det fått klartecken samt Boris Berian som i Irland, bara sex dagar innan Karlstad, förbättrade sitt årsbästa kraftigt med två sekunder ner till 1:45.72 och efter det lyftes upp från B-finalen till A-finalen. Dessutom Thomas Roth som sprungit på 1:45.75 på Bislett i juni samt svenskarna Kalle Berglund och Andreas Almgren.

Andreas Roth fick uppdraget att sköta farthållningen och 15 min innan start justerades den önskade öppningen på 50.0 som vi fått från Tuweis/Kipketers manager ner till 50.5 av dem själva. Roth öppnade loppet något snabbt och fick inte riktigt med sig kenyanerna upp till 400 m. Kramer hamnade som sexa i fältet. Något längre ner än vad vi önskat med många hade varit offensiva upp till 200 m passeringen. Han fick dock en bra resa lång i in på innerspår. Berian hakade han i någon gång och fick stanna upp för, annars flöt det på bra. Berian var den som tröttnade först där framme och Kramer började på början av bortre lång röra på sig för att passera Berian vilket han också gjorde.  Med 200 m kvar var han på gång men fick förflytta sig i ytterspår. Han passerade först Kipketer och kunde på upploppet svänga ut och passera först Gakeme och därefter Tuwei under ett dånande publikjubel. 600 m passerades på 1:18.2 vilket inte är en jättesnabbt passering. Förra året hade Kramer exempelvis 1:17.0 när han satte svenskt rekord. Men nu kunde han tack vare 26.8 sista 200 m, häva sig under förra årets tid och 1:45.06 som klockan stannade på justerades sedermera ner till 1:45.03.

Med tiden gick Kramer upp som nia i Europa, en tid han bara för någon dryg vecka sedan skulle legat trea med. Utan tvivel är det också rätt tufft i Europa där Saul Ordonez toppar på 1:43.65 och där det, om man på allvar skall utmana om medaljer på EM, krävs att man slår någon av europaettan eller de två senaste världsmästarna det senaste året.

Text: Per Skoog
Foto: Deca Text & Bild