Kapitel 5: Vilket land har analyserat fel?

Text: Per Skoog

Vi har tidigare konstaterat vid en jämförelse mellan 2023 års mästerskap och 2024 års mästerskap att Sverige potentiellt missar att ta ut personer som placerar sig 8-10-12:a på mästerskapet. Redan här kan alltså man ana lite oråd. För borde det inte vara så att om man kommer 8-10-12:a på ett mästerskap, och inför mästerskapet visar att man har den kapaciteten som krävs för det, då har man visat topp-12-kapacitet?

När Sverige väljer sista dagen att inte ta ut någon hinderlöpare på spannet så säger man alltså indirekt att man anser sig ha en fullständig kvalité i sina satta nomineringsgränser. Låt oss undersöka detta lite vidare.

Sverige är som sagt allmänt känt för att ha otroligt tuffa kriterier till OS. Detta härstammar åtminstone från 80-talet efter att ha fått vittnesmål från en tidigare förbundskaptenen i friidrott. Hur vida detta är en framgångsrik strategi är intressant att diskutera, något som vi skall kolla på lite nedan. För en av anledningarna till att Sverige har haft topp-8-kriterium fram till Tokyo 2020 är ju för att ” Uttagningar till OS ska ha medaljer till svenska OS-truppen som mål.” Det är det första som man skriver om i det avtal som upprättats mellan SOK och Svensk Friidrott och som presenterades för coach och aktiva i november 2023.

Vi återkommer till Sveriges framgångar som nation senare.

En sak som vi har pratat om och som inte minst Lennart Juhlin har kommenterat i artikeln om Leo Magnusson är ju följande paragraf som står i uttagningskriterierna.

Paragraf 7
Undantag från nomineringsgränser och nivåspann kan göras efter särskild
bedömning av situationen vid särskilda omständigheter. Ex. väder och vind vid
tävlingstillfället, få tävlingstillfällen på grund av skada/sjukdom, tidigare
mästerskapsmeriter. Vid dessa särskilda fall förs dialog mellan förbundskaptenen och
SOK’s sportchef, samt i ett andra steg med den aktive/tränaren, innan eventuell
nominering genomförs.


Om våra åsikter hade lyssnats på och om man hade lyssnat på vad som kan kallas expertis inom friidrott, exempelvis Lennart Juhlins resonemang, så hade man återigen inte behövt granska de här satta gränserna så noga som man nu måste och framförallt till kommande Olympiska Spel kommer att behöva om uttagningsprocessen är den samma  - en process som bland annat via denna genomgång redan påbörjats.
 
Det landet som oftast får utstå mest kritik för sina uttagningar vid sidan om Sverige är Storbrittanien. Man hade nu sju aktiva som man inte tog ut och det har blivit stor debatt om detta även i Storbrittanien. Inför OS i Paris så ändrade Sverige sina kriterier från topp-8 till topp-12. I samband med detta tog man för första gåjngen fram nomineringsgränser. Hur dessa skulle sättas kom via ett initiativ av friidrottens sportchef inom SOK. I genomgången av vad utfallet blev i VM i Budapest har vi visat svagheten i dessa gränser när de tillämpas på redan gångna mästerskap – med i fallet Budapest helt lika förutsättningar som nu inför OS i Paris.

Storbritanniens gränserna kan finnas i sin helhet här:
https://www.uka.org.uk/wp-content/uploads/2023/07/2024-Olympic-Games-Track-and-Field-Selection-Policy-July2023_Final.pdf

Notera att Storbritanniens kvalgränser publicerades den 7 juli 2023, d.v.s cirka fem månader innan de svenska. Givetvis så tog Sverige fram sina gränser genom att göra en omvärldsanalys? Eller har man helt förlitat sig på att man sitter på tillräcklig befintlig kunskap för att sätta korrekta och rättvisa gränser för idrottarna?

Här är Sveriges gränser och Storbritanniens gränser framtagna sida vid sid på den kvinnliga sidan. Lila markering innebär att det landet har den tuffaste gränsen.

Totalt 21 grenar
Sverige har tuffare gränser i 14 av fallen.
Storbritannien har tuffare gränser i 6 av fallen.
I en gren har Sverige och Storbritannien lika tuff kvalgräns.

Trots att Sverige har ”topp-12” som kriterium och Storbritannien ”topp-8” så är alltså i två tredjedelar av fallen Sveriges gränser tuffare, trots att det rimligtvis borde vara tvärtom om de är satta med samma statistiska grund.


Här är Sveriges gränser och Storbritanniens gränser framtagna sida vid sid på den manliga sidan. Lila markering innebär att det landet har den tuffaste gränsen.

Totalt 21 grenar
Sverige har tuffare gränser i 9 av fallen.
Storbritannien har tuffare gränser i 10 av fallen.
I två grenar har Sverige och Storbritannien lika tuff kvalgräns.

Detta gör alltså totalt följande fördelning:
 
Totalt 42 grenar
Sverige har tuffare gränser i 23 av fallen.
Storbritannien har tuffare gränser i 16 av fallen.
I tre grenar har Sverige och Storbritannien lika tuff kvalgräns.

Trots att Sverige har topp-12-kriterium och Storbritannien topp-8-kriterium så är alltså Sveriges gränser tuffare än de brittiska.

Detta går endast att dra någon av följande tre slutsatser?

1. Sverige ligger helt rätt i sina gränser, dess sportchef för friidrotten har tänkt helt rätt när det gäller nivån på gränser medan det brittiska friidrottsförbundet, som brukar sätta gränser även för VM, har satt helt felaktiga gränser.

2. Storbritannien ligger helt rätt i sina gränser, det brittiska friidrottsförbundet, som brukar sätta gränser även för VM, har analyserat helt rätt. Däremot har den svenska sportchefen för friidrotten tänkt helt fel när det gäller att sätta nivån på gränser. De är helt enkelt felaktigt analyserade.
 
3. Båda nationerna har analyserat helt fel och ingen av dem ligger helt nära. Beroende på vilket håll det drar åt ovan (alltså alternativ 1 eller 2) så ligger ett land mer korrekt än det andra eftersom de skiljer sig så i stort på grund av att man har helt olika kriterium (Sverige topp-8, Storbritannien topp-12).

Det här är en intressant frågeställning och det här får gärna läsaren fundera en stund över. Någon av nationerna har förmodligen analyserat världsläget helt fel.

På hinder hade Sverige 8:15.51 som gräns medan britterna hade 8:18.50. Hade de tre snabbaste svenskarna varit britter hade de alltså fått starta på OS. Jämför man återigen med VM i Budapest så hade åttan från den finalen som hade 8:17.40, d.v.s sämre tid än både Emil Blomberg och Simon Sundström har nu som årsbästa och 83 hundradelar bättre än Leo Magnusson, fått starta för Storbritannien medan tiden hade ansetts vara knappt två sekunder för dålig för Sveriges topp-12-nivå.

Jämför man även med några andra länder så kan man konstatera att:

Nederländerna, ett annat land känt för tuffa gränser, har topp-8-kriterie. Deras hindergräns är satt till 8:20.66

Källa:https://d2aiem8k52mzhj.cloudfront.net/Toernooien/Kwalificatiedocument-Atletiek-OS-Parijs-2024_DEF_v2_7JUN23.pdf?v=1687959858

Norge, vårt kära grannland, som också har topp-12-kriterium för friidrotten valde alla som var uttagningsbara på rankingen. Det har varit stor debatt när norska olympiska kommittén inte tog ut Jacob Boutera på hinder efter att Sverige nekat sina tre aktiva (det krävdes för att Boutera skulle bli erbjuden en plats av World Athletics).

Källa: https://www.vg.no/sport/friidrett/i/8qJ7yw/ol-i-paris-jacob-boutera-misfornoeyd-med-olympiatoppen-etter-vraking-ol-droemmen-er-knust

En frågeställning när det gäller användandet av topp-12-kriteriumet (och framförallt tidigare topp-8-kriteriet). Har det bidragit till att Sverige har blivit en framgångsrik olympisk idrottsnation?

Nu hör inte jag till de som anser att SOK är ytterst ansvarig för idrottens framgång i Sverige. De är, och det är viktigt att framhålla, även när derras uttagningskriteriers kvalité, användande av dem och kommunikation från deras sida ifrågasätts, en viktig del i många idrottares satsning via sitt Topp & Talang som erbjuder både ekonomiskt stöd för aktiva och dess tränare, men även tillgång till flera resurspersoner.

Men om nu användandet av dessa kriterier, på hinder världens tuffaste, skulle vara framgångsrika så borde man se det i Sveriges medaljskörd?

Källa: https://sok.se/olympiskaspel/genomtiderna/osmedaljerperspel.4.3f6a618014fefeab4b69f47c.html

Senast Sverige var topp-12 på ett sommar-OS var alltså för 40 år sedan när man kom 11:a i medaljtabellen. Sedan dess har vi pendlar mellan 19-29:e plats. Årets prognos som kom nu i dagarna säger att Sverige skall ta 4 guld, 4 silver, 4 brons och att vi skall komma på en 23:e plats.

Källa: https://www.expressen.se/sport/os-2024/prognosen-sverige-tar-tolv-medaljer-i-paris-os-/

Text: Per Skoog