Leo Magnusson var ju redan den 28 januari bara 12 hundradelar från att kvala in till IEM i Torun. Där och då i säsongsdebuten fick han draghjälp fram till tre varv kvar av Hampus Börjesson och sprang sedan vrålstarkt men stumnade sista 50 metrarna och hamnade precis ovanför gränsen.

Ett par tillfällen hade funnits att kvala och även om Leo i en väldigt tight SM-final slutade snöpligt sist och åtta, så visste vi att formen fanns där.
Samtidigt så skulle det avgöras ett 1500 m lopp i Sollentuna samma dag. Fram tills vårt lopp var avverkat så visste vi heller inte hur det hade gått där, vilket gjorde att det fanns ytterligare en nerv, om nu inte den nerv som nu redan fanns var tillräcklig. Till råga på allt hade undertecknad valt att kalla tävlingen för Bannister Invitational: Last Chance - och sista chansen var det verkligen. För starten var 75 minuter innan Sverige trupp skulle vara komplett registrerad in i Europeiska Friidrottsförbundets anmälningssystem.

Två farthållare var engagerad i form av de två unga killarna Jonathan Grahn, 17 år och Sharmarke Ahmed, 19 år. Båda har själva haft fina säsonger med personbästan på 1500 m och Jonathan hade dessutom gjort ett fint dragjobb på Göteborg Inomhus på sträckan efter sitt egna 800 m lopp den gången.

Jonathan gjorde ett bra jobb där framme. Tanken var förvisso att hamna lite under 3:45.00-fart som ju kvalgränsen är, samtidigt så var den sekunden man var efter vid 700 m (1:46.00) klart accepeptabel. Efter 29.5 på nästa varv så var man bara 0.5 sek efter kvalfart och då med 900 m kvar så lämnade Jonathan över till Sharmarke Ahmed. Tanken var att Sharmarke skulle köra upp till 1100 m. Han klarade inte riktigt där utan klev av vid 1050 m. Men ett kritiskt parti med 3 varv kvar var ändå avklarat. Arvid Öhrn var i täten med Leo Magnusson bakom då helt plötsligt Alexander Nilsson satte av och avancerade från fjärde till första plats efter att Öhrn passerat 1100 m på 2:45.77, d.v.s fortfarande en bit över kvalfart, men fortfarande fullt nåbar.

Nilsson tryckte sig upp i täten som om han vore på ett slutvarv och Leo var den ende som reagerade och kunde följa med. Med drygt 200 m kvar passerade också Leo och gick upp till spets samtidigt som Alexander uppdagade att det var ett varv kvar. Hans forcering, Leo passerade på 3:14.35 i ledningen, innebar ett varv på 28.6, ja till och med något snabbare på både Leo och Alexander och nu var man under kvaltiden. En bedrövad och stum Alexander, sista metrarna in mot 1300 m tappade han ju ledningen på Leo stannade upp medan Leo fortsatte ut på sista varvet. Öhrn hade fått släppa en lucka till Samuel Pihlström som nu var på gång uppåt i fältet. Leo höll bra till 100 m kvar då tiden pekade ner mot 3.43 låga men på upploppet, fortsatt med lucka till Pihlström, så började han stumna.
Pihlström kom närmare och närmare, Leo kastade sig över mållinjen samtidigt som den prelimimära tiden visade 3:44.15 - 85 hundradelar under kvalgränsen!

Stort jubel utbrast så klart. Några minuter tog det innan det konfirmerades att ingen varit under tiden i Sollentuna och därmed var båda killarna klara för IEM. Hade en person sprungit snabbare i Sollentuna hade Leo missat en EM-start med 3 tusendelars marginal. För de fick båda samma tid - men Pihlström var dömd etta.
En bedrövad Nilsson bidrog stort till dramatiken. Han kände själv att han inte hade klarat att EM-kvala men ett personbästa hade det blivit. Han stod för den avgörande tempoökningen i loppet som behövdes för att killarna skulle komma under gränsen. Hade de klarat det ändå? Förmodligen hade dem det, 28.5 på den näst sista varvet skvallrar ändå om att det nog fanns en sub-29:a eller till och med lite mer.

Utan tvivel fin lunchunderhållning och det var bra drag i chatten på Bannister TV som sände loppet, tyvärr med ljudproblem vilket vi ber om ursäkt för. Undertecknad, för dagen tekniker, lyckades inte lösa problemen som uppstod under tävlingen och våra två ordinarie tekniker har skolplikt då de går i nian. Hur som, väl på plats flöt allting och med Per Crona som initerad och påeldande speaker så blev de två loppen en fullkomplig klang och jubelföreställning.

Herrarnas 1500 m försök avgörs klockan 20:20 öppningdagen den 4 mars i Torun med final dagen efter och herrar Leo Magnusson och Samuel Pihlström kompletterar på förhand klara Johan Rogestedt vars snabbaste tid i vinter ju inföll på en av de tidigare Bannistertävlingarna i Friidrottens Hus i vinter.

Bannister Running är en löpgrupp i Göteborg med Per Skoog som huvudtränare. I den ingår aktiva från olika klubbar. De nämnda aktiva i artikeln har följande klubbtillhörighet:

Leo Magnusson, Sävedalens AIK

Text: Per Skoog
Foto: Deca Text & Bild
Artwork: Madeleine Björlin-Delmar

Andreas Kramer krossade sitt tidigare personbästa med 1.43 sekunder vid onsdagkvällens tävlingar i kommande IEM-arenan i polska Torun. Hans 1:45.09 var också ett nytt svenskt inomhusrekord med 0.82. Det gamla rekordet var 29 år gammalt.

Trots att ingen europé sedan 2012 sprungit 1:45.09 på sträckan var Kramer bara trea i loppet. Britterna Elliot Giles och Jamie Webb underskred båda Sebastian Coes brittiska rekord på 1:44.91, och Giles segertid på 1:43.63 är den näst snabbaste tiden någonsin efter världsrekordhållaren (och nordiska rekordhållaren) Wilson Kipketers 1:42.67 satt i Paris 1997.

Kramer hade precis som i Lievin bana 2 och position 1. En bestämd och revanschlysten Kramer höll holländaren Tony Van Diepen utanför sig i kurvan, trots att denne herre, med medalj på inomhus-EM på meritlistan, tydligt ville komma förbi. Därför pushades Kramer fram till täten och öppnade snabbast av alla, men då ambitionen inte var att gå efter pace släppte han Elliot Giles från sjätte banan förbi sig. Fram till 400 m passeringen på 50.5 sekunder låg Kramer på en tredje plats. Då förflyttade sig IEM-tvåan Jamie Webb fram till postionen mellan Giles och Kramer.

Kramer, som hade van Diepen i rygg, fick en fin resa och efter att haren gått av vid 500 m så började det skapas en lucka till de tre främsta och övriga fältet.
Efter 600 m på 1.17 fortsatte Kramer gå fort och att det skulle bli både personligt rekord och svensk inomhusrekord stod klart redan med 100 m kvar. Trots att det finns lite tid att ta sista 100 m på så underskred Kramer som loppets trea sitt tidigare personliga rekord med bred marginal och även det tidigare svenska rekordet som löd på 1:45.91.

1:45.09 är en vass tid. Innan loppet var det 9 år sedan en europé sprang snabbare. Då, OS-året 2012, sprang Adam Kszczot. på sitt gällande personbästa. Faktum är att den tripple europamästeraren och regerande världsmästaren bara sprungit snabbare än Kramers nya svenska rekord en gång. I Torun var han fyra i loppet knappa två tiondelar bakom Kramer.
Och innan dess måste vi gå tillbaka till ett annat OS-år, nämligen 2004 då den blivande olympiska mästaren Yuriy Borzakovskiy sprang på 1:44.58.
Flera år de senaste tio åren har man varit världsetta på 1:45.09 men i år är Kramer femma då amerikanerna Donovan Brazier och Bryce Hoppel båda har sprungit på 1.44. Att europeisk 800 m håller absolut toppklass detta år tydliggörs också utav att Kramers tidigare personliga rekord på 1:46.52, då 2019 Europas snabbaste tid inomhus, nu har gjorts av 12 löpare. Så ett inomhus-EM kommer bli en tuff tillställning - dock har Kramer själv nu visat att han är att räkna med och att skall man slå honom - då måste man hålla en hög nivå själv.

Nu närmast väntar SM i Malmö och därefter blir inomhus-EM nästa tävling. Faktum var att Kramer innan tävlingen i Torun var den ende i SM-truppen från oss som ej noterat ett personligt rekord. När han nu väl satte det passade han på att sänka det ordentlig.

Bannister Running är en löpgrupp i Göteborg med Per Skoog som huvudtränare. I den ingår aktiva från olika klubbar. De nämnda aktiva i artikeln har följande klubbtillhörighet:

Andreas Kramer, IK Vikingen/Ullevi Friidrott

Text: Per Skoog
Foto: Deca Text & Bild

Vidar Johansson kvalade i helgen in även på 1500 m till inomhus EM i Polen genom att bli tvåa på Bannister Invitational på 3:43.5.

Redan för två helger sedan visade Vidar fin form genom att med en fin avslutning vara tvåa på 3000 m efter Andreas Almgren när han klarade kvalgränsen på 3000 m. Fram till den här helgen var han också tvåa på den sträckan innan Simon Sundström, som säsongsöppnade i Frankrike samma helg som Vidar sprang i Sollentuna med. Simon, hinderlöpare precis som Vidar till vardags, var dock inte snabbast under helgen utan Suldan Hassan, som valde att tävla i Gent, sprang två sekunder snabbare med 7.50.

3000 m uttagningen kommer att avgöras nu i helgen och 10 svenskar har hittills klarat kvalgränsen. Förutom klare Almgren så gäller det att vara topp-2 för att säkra sin plats. Något Vidar så klart har möjlighet att vara.

Två helger i rad har han visat form på 1500 m. Först via seger i Sätra på 3:45.84 efter en återigen snabb avslutning. I Göteborg gick han starkt hela vägen och var den som lyckades följa Johan Rogestedt längst efter att han tagit befälet vid 1100 m då haren Alexander Nilsson förtjänstfullt gjort sitt. 3:43.5 som tiden skrevs till är en förbättring av Leo Magnussons grupprekord 3:45.12 från hans säsongsdebut 28 januari. Faktum är att Leos tid fortfarande gäller som tredje bästa tid i landet efter Rogestedt och Johansson.

ISM i helgen blir avgörande på 3000 m medan det på 1500 m beror på hur snabba tider det löps på då bara Vidar och Rogestedt har klarat gränsen på 3:45.00. Det finns alltså en härlig nerv i det här mästerskapet vi aldrig varit med om tidigare. För vår del så liknar detta mycket scenariot inför Junior-EM 2015 då vi hade sex personer med från att tidigare inte haft någon med på ett juniormästerskap. Nu är det samma läge, med en dryg handfull personer som kan klara kvalgränsen, med den stora skillnaden så klart att det handlar om europeisk seniornivå.

Bannister Running är en löpgrupp i Göteborg med Per Skoog som huvudtränare. I den ingår aktiva från olika klubbar. De nämnda aktiva i artikeln har följande klubbtillhörighet:

Vidar Johansson, Sävedalens AIK
Leo Magnusson, Sävedalens AIK

Text: Per Skoog
Foto: Deca Text & Bild
Artwork: Madeleine Björlin-Delmar

Sara Christiansson sprang i torsdags under IEM-kvalgränsen 9:10.00 i samband med Saucony Invitational i Friidrottens Hus.

3000 m loppet innehöll även bra motstånd i form av Samrawit Mengstaeb och Linn Nilsson. Som farthållare var unga Maud De Coninck (född 2005) och Saga Provci (född 2004) engagerade. 2.26 var planerat på första 800 m och det fixade nästan Maud. Saga Provci tog över och förde sedan tjejerna upp till 1500 m på 4.37. Tanken var 4.34 så nu behövdes 4.32 sista 1500 m för IEM-kval.

Via växeldragning mellan Sara (1500-1900 m), Samrawit (1900-2300 m) och Linn (2300-) så fixade tjejerna detta. Samrawit och Linn gick ifrån Sara på slutet som hade en kamp mot klockan. Via en bra avslutning (69 sista 400 m) så klarade Sara gränsen precis med 9:09.64 och hon var två sekunder bakom Samrawit och Linn i mål.

Bannister Running är en löpgrupp i Göteborg med Per Skoog som huvudtränare. I den ingår aktiva från olika klubbar. De nämnda aktiva i artikeln har följande klubbtillhörighet:

Sara Christiansson, Sävedalens AIK

Text: Per Skoog
Foto: Deca Text & Bild

När Vinthundsvintern bjöd upp till dans i Sollentuna Friidrottshall på lördageftermiddagen var inte Vidar Johansson sen att ta fram sin bästa tävlingsmoves.

Hampus Börjesson, som så när harade fram Leo Magnusson till IEM-kval på 1500 m på torsdagen var återigen kallad som pace och skötte sitt jobb bra. 3.57 var beställt av svenska rekordhållaren Andreas Almgren och man passerade också strax under 4.00 första 1500 m. Då började Almgren plöja sig fram som ett ånglokomotiv i vad som skulle sluta med nytt svenskt rekord 7:41.6. De andras fokus låg snarare på att klara IEM-kvalgränsen 8.00.

Rogestedt tog över taktpinnen ett antal varv på den andra halvan innan Mohammad Reza tog över. Med 300 m kvar kickade dock Vidar och lämnade de andra bakom sig. Med en 60.4 avslutning skar han mållinjen på 7:56.4, d.v.s 3.6 under IEM-kvalgränsen vilket är personligt rekord på sträckan med tio sekunder.

Samtidigt gick fem man under kvalgränsen, varav alla utom Mohammad Reza potentiellt kan representera Sverige på ett inomhus-EM. Så än är allt långt ifrån klart men utan tvivel var det en viktig placering Vidar tog samt att avslutningen tyder på att det finns mer att hämta på sträckan.

Bannister Running är en löpgrupp i Göteborg med Per Skoog som huvudtränare. I den ingår aktiva från olika klubbar. De nämnda aktiva i artikeln har följande klubbtillhörighet:

Vidar Johansson, Sävedalens AIK

Text: Per Skoog
Foto: Deca Text & Bild

Drygt 20 aktiva ger sig under helgen in i kampen om SM-medaljer då det är dags för terrängmästerskap i Stockholm.

Tävlingarna inleds med 15-åringarna som redan vid 13.00 startar och under lördagen kan vi bland annat också se fram emot damernas seniorklass på 4 km.

Under söndagen är det juniorernas tur där flera starka namn från gruppen kommer till starten. En intressant klass blir F19 där flera av huvudfavoriterna återfinns från våra led.

Tävlingarna går att följa på friidrottskanalen under helgen.

Text: Per Skoog
Foto: Deca Text & Bild

Förutom nämnda trippeln på 3x1500 m för kvinnor så var medlemmarna i Bannister Running delaktiga i en mängd medaljer under stafett-SM helgen.

På 4x800 m stack både Göteborgs Kvinnliga IK och IFK Göteborg Friidrott fram och visade att Göteborg har några duktiga medeldistansklubbar på frammarsch. Enda laget som lyckades utmana var en annan klubb på gång, IF Göta, som skulle ta hand om silvret. För Julia Nielsen, Wilma Nielsen och Sandra Åberg lyckades skapa en sådan stor lucka så att Emma Söderström, höjdhoppare och mångkampare till vardags, men inte en oäven 800 m löpare, lyckades hålla undan till slut.

I IFK Göteborg Friidrott var det Agnes Thundal och Nicole Tiourine som dubbelarbetade efter att tidigare tillsammans med Alva Thunberg tagit silver i F15 3x800 m.
Madeleine Björlin-Delmar förde upp laget till silverplats men Saga Provci kunde inte hålla undan för Götas Lova Perman. Saga som också sprungit en sträcka innan i IFK:s F17 1000 m som tog delad bronsmedalj. Till slut skiljde det de tre medaljlagen bara 2.33 sekunder åt med GKIK blev svenska mästarinnor för första gången på 42 år med IFK som treor. Första seniormedaljen i stafettsammanhang men inte den sista. Redan dagen efteråt skulle man ju uppgradera sig till silver.

Silver blev det också för Sävedalens seniorer med medlemmar från Bannister Running till 75 % som besatte laget.
Erik Jälknäs på den första sträckan sprang i paritet med sitt årsbästa vilket var viktigt för att Sävedalen skulle ha ett bra häng.
Leo Magnusson förde sedan laget upp mot medaljplats genom en liten ojämn men ändå i stafettsammanhang stark sträcka och han kunde därmed ge Jonatan Fridolfsson ett bra läge. Till avslutande Vidar Johansson blev det en liten lucka ner till Hässelbys jagande man och Vidar släppte honom aldrig nära via en stabil sträcka. I Leos och Vidars fall sprang man sin etapp i vila eller direkt från vila. Uppenbarligen är grabbarna i hygglig form trots allt.

Några dubbelarbetade ordentligt under helgen. GKIK använde Wilma, Julia och Sandra friskt och de tre var med och föra GKIK till ett lite oväntat guld i F19 1000 m stafett, inte minst tack vare en mycket stark sistasträcka av Wilma Nielsen som klockades på 56.3.

Även Saga Provci var med och bidrog till framstående placering för IFK Göteborg Friidrott i F17 1000 m då hon spang i mål med laget till en delad tredje plats, som faktiskt först kom till efter protest (den som de delade tredjeplatsen med skymde Saga och hade ”chansat”. Juryn tyckte annorlunda och IFK tilldömdes en delad tredjeplats.

Agnes Thundal, som var en del av IFK:s bronslag på 4x800 m  tog ytterligare en seniormedalj, nämligen i IFK:s 4x400 m lag där hon sprang den tredje sträckan i bronslaget.

GKIK och Sävedalen hade en strid på F19 3x800 m där

Bannister Running är en löpgrupp i Göteborg med Per Skoog som huvudtränare. I den ingår aktiva från olika klubbar. De nämnda aktiva i artikeln har följande klubbtillhörighet:
Göteborgs Kvinnliga IK, IFK Göteborg Friidrott, Sävedalens AIK

Text: Per Skoog
Foto: Deca Text & Bild

Hanna Hermansson har gjort en fin säsongsavslutning med nytt personligt rekord på 1500 m i Ostrava bland annat (4:07.07. I Zagreb adderade hon också titeln som årets snabbaste svenska på 800 m till de titlarna på 1500 m och 3000 m som hon redan innehade.

Hanna fick ett fint lopp bakom pacer och i första hand Nadia Power, Irland, som också var den som hade sprungit snabbast i fältet i år. Efter en passering på 60.3 första 400 m så var Hanna stark också på det andra varvet. Hon tyckte själv att det kunde gå fortare här och hon hade en helt annan känsla än vid tidigare 800 m lopp.

Hon blev till slut tvåa efter just Nadia på 2:02.66, vilket är årsbästa med 2 sekunder. Redan innan hon stack iväg till Europa sprang hon ett bra testlopp på 800 m på 2.03 men sedan har den sträckan inte funkat helt hundra. Nu när dock formen bara blivit bättre och bättre och pusselbitarna börjat falla på plats så lossnade också 800 m och 2:02.66 är ett godkänt årsbästa för Hanna, ett år där fokus klart riktats mer mot 1500 m träningsmässigt.

Bannister Running är en löpgrupp i Göteborg med Per Skoog som huvudtränare. I den ingår aktiva från olika klubbar. De nämnda aktiva i artikeln har följande klubbtillhörighet:

Hanna Hermansson, Turebergs FK

Text: Per Skoog
Foto: Deca Text & Bild

Det blev en trippel till Sävedalens AIK, IFK Göteborg Friidrott och Göteborgs Kvinnliga IK på stafett-SM:s absolut sista gren 3x1500 m!

Sävedalens AIK var favoriter, inte minst med tanke på att man hade Sara Christiansson på ankaretappen. Guldlaget från 4x800 m, Göteborgs Kvinnliga IK hade tre löpare med, som tidigare under dagen vunnit 3x800 m, före just Sävedalens AIK medan IFK Göteborg ställde till start med tre av bronsmedaljörerna från dagen innan på seniorstafetten över 4x800 m.

Saga Provci från IFK tog kommandot från start men alla fyra lag höll ihop. För Sävedalen sprang Gaël De Coninck säsongens första tävling efter att ha harat i några lopp under sommaren. Så sent som i veckan hade hon också sprungit några pass och mätt sig väldigt bra mot bland annat Saga, nu mer en stämpel på hög nivå. GKIK hade på första Julia Nielsen, som precis som Saga haft en genombrottssäsong i år och hon övertog täten efter 600 m och kunde på slutet skapa en lucka för GKIK. Även ÖIS var bra med vid första växeln men från sträcka 2 skulle det bara handla om tre lag. SAIK fick släppa en lucka på slutet men hade några vassa ess kvar.

Sandra Åberg övertog pinnen för ledande GKIK men skulle få Nicole Tiourine från IFK som sällskap efter ett drygt varv. Även Lisa Bergdahl, SAIK, anslöt efter halva sträckan och med ett varv kvar tryckte hon till och fick en lucka och såg ut att gå mot en klar sträckseger. På sista 150 m fick dock varvfelskalkylerande Nicole Tiourine fart och faktum var att Sävedalen och IFK växlade samtidigt efter att Nicole sprintat sista biten in i mål.

Sista sträckan skulle dock visa sig bli väldigt statisk. Sara tog genast kommandot, Madeleine försökte aldrig gå med, väl medveten att om IFK skulle kunna knipa segern skulle hon behövt ett klart avstånd inför för att ha chans att hålla Sara bakom. Luckan till GKIK, som byggts upp på slutet av den andra sträckan, förvaltade hon dock väl, och ärligt talat var nog inte benen på Wilma Nielsen särskilt pigga för att komma nära och utmana på slutet. Då hade Wilmas helg innehållit en magnifik 400 m sträcka när hon förde GKIK till seger på svensk stafett och sedan dessutom varit med och bidragit till GKIK:s första guld på 4x800 m på 42 år!

Sara Christiansson kunde klart för Sävedalens AIK till sitt tredje stafett-SM-guld på 1500 m de senaste fem åren efter att man börjat en medaljsvit 2016 där man bara övermannats av IFK Lidingö 2016 och Turebergs FK förra året.
Madeleine Björlin-Delmar, som tidigare mest gjort stafetter på landslagsnivå, så blev det nu äntligen debut på stafett-SM:s medeldistanssträckor och hon fick föra ett annars mycket ungt IFK Göteborg till silver. Och för GKIK, bara innehållandes juniortjejer så är alltså den här helgen också start på en ny era där man också under året visat att man har ett gäng tjejer mogna att hävda sig även på högre nivå nationellt.

Bannister Running är en löpgrupp i Göteborg med Per Skoog som huvudtränare. I den ingår aktiva från olika klubbar. De nämnda aktiva i artikeln har följande klubbtillhörighet:

Saga Provci, IFK Göteborg Friidrott
Julia Nielsen, Göteborgs Kvinnliga IK
Gaël De Coninck, Sävedalens AIK
Sandra Åberg, Göteborgs Kvinnliga IK
Nicole Tiourine, IFK Göteborg Friidrott
Lisa Bergdahl, Sävedalens AIK
Sara Christiansson, Sävedalens AIK
Madeleine Björlin-Delmar, IFK Göteborg Friidrott
Wilma Nielsen, Göteborgs Kvinnliga IK

Text: Per Skoog
Foto: Deca Text & Bild

Andreas Kramer tog ännu ett SM-guld på 800 m när han sololöpte SM-finalen i Uppsala på 1:45.53.

Kramer öppnade snabbt första 200 m och vid 400 m på 50.4 hade han med sig Erik Martinsson och Felix Francois i släptåg. Erik var den som gick med längst vilket han fick betala för på upploppet då Felix kunde passera till silver.

Kramer fick sin lucka först med 200 m kvar men gick då också ifrån till en klar seger. 1.45.53 var en halvsekund från hans personliga rekord och 0.48 från årsbästat men var i gengäld hans snabbaste lopp han dragit helt själv. Det tidigare var från EM i Berlin förra året då han hade strax över 1.46 i semifinalen, då med en långsammare inledning.

På upploppet kunde den andra finalisten Alexander Lundskog passera två löpare från att ha pendlat mellan 5:e och 6:e platsen under loppet och han slutade därmed fyra. Lundskog fick till ett nytt personligt rekord och 1.49.37 var också första gången som han sprang under 1.50.

Erik Guander sprang i försöken men sverigeettan i P19 räckte inte denna gången till för att utmana om finalplatserna.

Bannister Running är en löpgrupp i Göteborg med Per Skoog som huvudtränare. I den ingår aktiva från olika klubbar. De nämnda aktiva i artikeln har följande klubbtillhörighet:

Andreas Kramer, Sävedalens AIK
Alexander Lundskog, Ullevi FK
Erik Guander, Sävedalens AIK

Text: Per Skoog
Foto: Deca Text & Bild